30 november 2009

Är idrotten självgod?

Hur väl står sig föreningars och förbunds verksamhet gentemot företag och det offentliga? Självgodheten inom idrotten är stor så jag tror inte det är många som egentligen vet. Ledning, anställda och verksamma inom idrotten tror sig var och en många gångar har lösningen på sina och andras problem. Utan att egentligen ha koll på hur andra löst motsvarande problem eller organiserat sin verksamhet.

För visso finns det många andra organisationer som lever i samma förhoppning att deras verksamhet är unik och välfungerande. Men framgångsrika organisationer gör ofta jämförelser, benchmarking, med andra organisationer.

Syftet är inte att kopiera och ta efter utan att lära, lyssna och inspireras av vad andra gör. Lösningen på vårt problem kan finnas hos någon annan. Och då nödvändigtvis inte hos någon annan idrottsorganisation.

Möten med andra verksamheter kan mynna ut i bestående förändringar i arbetsrutiner eller synsätt. Idrotten är generellt en väldigt sluten och begränsad värld när det gäller perspektiv. Det gäller att öppna dörrar och tänja på invanda gränser om man vill utvecklas. Bra benchmarking kan leda till bättre processer och rutiner, göra ledning, anställda och verksamma uppmärksamma på den egna verksamhetens möjligheter och brister, samt skapa en förbättringskultur med stor delaktighet.

I benchmarkingens idé ligger både att se, lyssna och lära men också att dela med sig till dem som man jämför sig med. För oavsett vad man tycker om sin egen “värld” så finns saker för andra att lära.

26 november 2009

IdrottOnline - enkätsvar

I samband med mitt senaste inlägg om IdrottOnline där en föreningsledare beskrev deras erfarenheter av hemsideverktyget IdrottOnline öppnade jag en liten undersökning där bloggläsare kunde svara vad de tyckte om IdrottOnline.

Frågan som ställdes var “Vad anser Du om IdrottOnline?”. Svarsresultatet blev följande:

Fungerar hur bra som helst 31%
OK, men krångligt 26%
Onödigt elände 36%
Ingen aning 5%

   
 

 


Förvisso var det bara 19 st som svarade men att så många tyckte det var krångligt eller direkt onödigt var ända överraskande.

De dåliga siffrorna tror jag mer är ett utslag på det ointresse för digitalisering som råder i idrottsrörelsen. Föreningsrepresentanterna vill hellre syssla med den praktiska idrotten än mer påtvingade redovisningsmetoder via påtvingade hemsidor. Med tanke på att det endast går att redovisa LOK-stödet på detta sätt finns det inget val för bidragsberättigade föreningar. I den bästa av värdar hade problematiken kunnat lösas så att fler hade varit nöjda.

Öppenheten – en nödvändighet

I en aldrig stillasittande värld är öppenhet och informationsdelning det bästa sättet att skapa delaktighet och förståelse. Detta gäller i alla typer av organisationer och relationer.

I den ideella världen blir det ännu viktigare. Där engagemang och välvilja är bärande pelare måste involverade personer känna ömsesidighet och förtroende. När förändringens vindar blåser, vilket det gör hela tiden, måste man känna förtroende. Delaktighet kommuniceras ständig i mötena mellan utbildare och organisationer och dess medlemmar. Skälen till detta är just att alla som är verksamma inom samma “väggar” ska känna att man delar en gemensam värld. Att världen runt omkring förändras kan man leva med och förstå, men man förstår inte att den inre/egna världen inte ser lika dan ut för “husets” invånare. Förvirring, otrygghet och frustration blir en vardag som till sist inte går att hantera.

Ambitionen att ska gemensamma framgångar blir stark om man vet att styrelsen och ledningen delar med sig av sin oro, sina tankar och visioner på ett klart och tydligt sätt. Kraften i gemensamma och tydliga mål och riktlinjer ska inte underskattas.

Därför måste man ta sig tid att skapa förståelse i föreningen/organisationen. Och det tar sin tid. Men den tiden är väl använd. Öppenhetens hjärta kallas förtroende. Finns inte detta är risken stor att patienten till sist förtvinar.

16 november 2009

IdrottOnline – något att ha?

Alla idrottsföreningar med LOK-stödsberättigad verksamhet har (förhoppningsvis) aktiverat sin IdrottOnline-sida. Annars gick man miste om våren LOK-stödbidrag (från staten vill säga). Den redovisningen gick enligt uppgift förhållandevis bra.
Genom aktiveringen fick föreningarna också tillgång till möjligheten att kunna skapa en ny hemsida för föreningen utan “kostnad”. Kostnaden består i den tid man själv skall lägga på att layouta och fylla hemsidan med innehåll.

Att alla inte upplever det som positivt fick jag ett e-postmeddelande om för en tid sedan. Nedan ser Du hur en förening upplevt situationen och hur det utvecklats sig fram tills idag. Hör gärna av Dig om du har liknande problem eller om du är nöjd med produkten. Känner Du inte för att skriva kan Du kanske bara svara på den enkla “undersökningen” uppe till höger på sidan.

22 oktober 2009

Hej

Kan du inte ta upp IdrottOnLine. Vi har försökt att få hemsidan att fungera mer än ett halvt år. Vi är flera som har försökt och vi jobbar alla med datorer MEN vi klarar helt enkelt inte av IdrottOnLine. Det kan inte bara vara XXXXX XX som har problem.

MVH
NN
ordförande XXXXX XX

22 oktober 2009

Hej NN

Tack för ditt tips. Kan Du ge mig lite exempel på vad som inte fungerat. Har hört det ifrån fler och kan skriva om det.

Håller lite utbildningar i det och har därför en del info i frågan. Tacksam för föreningserfarenheter.

Mvh/Olle

25 oktober 2009

Hej

Ja, gärna.

Det står okänt år när vår förening bildades. Jag kan inte ändra det och när jag mailat till RF så gör de inte ändringen.

Vi har ändrat våra sektioner. Fotbollen har bildat egen förening och och boule har tillkommit. Jag kan inte ändra utan skriver. Svaret är att det är fotbollsförbundet som ska meddela ändringen. Jag visste inte att de var med på vårt årsmöte där vi antog ändringen av stadgar!!! Inga ändringar har gjorts alltså. Det känns inte så meningsfullt att ha så uppenbara fel på hemsidan.

Jag har lyckats stoppa in stadgar (PDF), program (PDF) och bilder på mellanstationen. Men sen förstår jag inte hur jag ska få ut det på hemsidan.

Jag har skrivit texter under nyheter m m och det kommer in som löpande text. Jag vill ha nya stycken m m så att det blir lättläst men det går inte. Jag har försökt ta bort gamla texter och helt plötsligt poppar de upp igen.

Boxarna går inte att göra som jag vill. De godtar inte vilken text som helst.

RF går in med information som jag vill ha bort men kan inte det. Kopplingarna till nyheter är okey och t o m bra men det andra vill jag styra över.

Jag begriper inte hur RF kan göra en gemensam hemsida som är så omöjlig att sköta.

Jag har skrivit om att jag inte förstår, jag har skrivit om att vi behöver utbildning men jag får inte ens svar på mina mail.

IdrottOnLine är en tidstjuv av allra värsta sort. Hade det varit ett företag som försökt att pracka på mig en sådan produkt hade jag bett dem flyga och fara. Men vi måste vara med för att få bidrag. Snacka om monopolfasoner.

MVH
NN

26 oktober 2009

Jag skickar synpunkterna till RF och får svar samma dag.

Hej Olle,

Tack för att jag fått tillfälle att ta del av de kommentarer som NN skickat dig.

Jag blir givetvis väldigt ledsen att höra att NN inte verkar ha fått den hjälp NN så innerligt verkar behöva för att få igång föreningens IdrottOnline-sida. Nu vet jag inte exakt vilken förening NN tillhör så att jag kan ta direktkontakt och lotsa vidare så att NN får hjälp men rent generellt så försöker vi givetvis på alla tänkbara sätt ge samtliga föreningar hjälp så snabbt som möjligt. Om du Olle vill, får du gärna be NN ta kontakt med mig direkt så ska jag göra allt jag kan så att vi rätar ut alla frågetecken, NN ska inte behöva ha det så krångligt som det låter när jag läser NN’s rader. Jag hoppas och tror att det med rätt utbildning och vägledning snabbt ska ordna till sig. De problem NN nämner lär NN sig nämligen att hantera på en kort grundutbildning (se nedan). NN nämner också monopolfasoner vilket inte alls känns bra. Ingen förening är tvingad att använda IdrottOnline för sin hemsida utan väljer givetvis själva. Däremot måste de föreningar som önskar söka LOK-stöd använda IdrottOnline för det ändamålet. I dagsläget innebär det att föreningen aktiverar IdrottOnline för att därefter två gånger per år logga in och registrera samt skicka in sin LOK-stödsansökan, det är allt.

Många föreningar hör av sig till oss med många lovord om hur enkelt det är att arbeta med IdrottOnline och berättar hur nöjda de är nu sedan de väl kommit igång med det nya verktyget. IdrottOnline bygger på EpiServer som är en väl känd och av många använd webbhanterare, det är inte några krångligheter med det. Men självklart är det en tröskel innan man väl är där, så är det alltid när man byter från vana rutiner till nya. Givetvis finns det också föreningar som kör fast ibland och därför finns många sätt att få hjälp, här några exempel:

  • http://www.idrottonline.se - denna webbsida vänder sig till alla föreningar som använder IdrottOnline. Via Support Online (nås via förstasidan) får besökaren hjälp direkt. Hjälpen är strukturerad så att besökaren väljer den roll som passar bäst (t ex administratör eller redaktör) och får sedan hjälp vidare.
  • Manualer - nås också via www.idrottonline.se. Där beskrivs steg för steg alla moment tillsammans med tydliga skärmdumpar. Vi uppdaterar manualerna löpande för att de ska följa de uppdateringar vi gör av systemet. Det betyder att vi t ex denna vecka kommer att lägga ut nya versioner av flera manualer efter den driftsättning som sker i morgon, tisdag.
  • Frågor och svar - även dessa finns och uppdateras löpande på www.idrottonline.se.
  • Utbildning - i varje distrikt anordnas utbildningar i SISU Idrottsutbildarnas regi, både grundutbildning i IdrottOnline och mer specifika (t ex LOK-tödsutbildning). Med en grundutbildning på ca tre timmar i bagaget brukar det inte vara något problem att sedan jobba vidare med sin föreningssida. Allt eftersom behov sedan uppstår bygger man lätt på med t ex LOK-stödsutbildning eller kanske en genomgång av medlemsregister.
  • Distriktsutbildarna - i varje SISU-distrikt finns minst en men oftast fler SISU-utbildare som också har möjlighet att hjälpa föreningar som inte riktigt får sin IdrottOnline-sida att fungera.
  • Nyhetsbrev - skickas till alla föreningsadministratörer av IdrottOnline ca en gång per månad och ger information om det senaste, vad nya uppdateringar innebär osv.
  • Idrottssupport - vi har på Riksidrottsförbundet ett gäng kunniga personer som besvarar frågor och löser problem både via telefon och mejl, såväl dagtid som kvällar och helger. 

Slutligen Olle - du är självklart  välkommen med frågor och funderingar kring IdrottOnline till mig. Kanske är jag alla gånger inte rätt person att ge dig svar men jag kan alltid se till att du hamnar rätt ifall det skulle bli aktuellt.

Hej då hälsar

Ulla

26 oktober 2009

Hej NN,

Bifogar reaktionen på Dina synpunkter på IdrottOnline. Kontakta gärna Ulla Person (bifogar kontaktuppgifter).

Mvh/Olle

15 november 2009

Hej Olle

Tack för att du har engagerat dig. Vi är tre som gick en kort utbildning med det räcker inte. Jag ringde till SISU i Skåne i somras och efterfrågade mer utbildning men de hade inget att erbjuda.

Jag fick tips om www.klubben.se och har lagt upp oss där. www.klubben.se/xxxxx

Titta gärna. På några timmar gjorde jag mer på den än jag klarat på över ett halvt år på idrottonline. Så nu gör vi som så att vi har kvar online för medlemsregister och bidrag. Den offentliga hemsidan blir via klubben.se. Hoppas att du inte har fått några negativa synpunkter på dem.

MVH och tack för ditt engagemang

NN

XXXXXX XX

Ett långt inlägg men inlagt i sin helhet för att beskriva en förenings verklighet. Stämmer den överens med Din?

12 november 2009

Idioternas arena

På senare tid har idiotsporten MMA granskats och penetrerats. De flesta är överens om att tävlingsformen inte hör hemma i den svenska idrottsfamiljen.

Frågan är om ishockeyn inte borde hamna utanför familjen också. Senast är det Leksand och AIK som skämt ut sig.

– Grand-Pierre är uppväxt med att slåss. Det är starkt av Carlsson att stå upp för AIK-märket (se inlägget om varumärke, min kommentar) och sin egen målvakt, men ibland måste man välja vilka man slåss mot, säger Viasats expert Tomas Sandström.

– Det är ingen fighter som går in och tar fighten från vår sida. Men det var bra att han stod upp och försökte göra det bästa av det. Vi ville städa runt målet, sedan om det blir slagsmål på det så... Då får man ta det, säger AIK:s tränare Roger Melin

– AIK-aren droppade handskarna först. Varför ska Jean-Luc behålla dem på då? säger Leksands tränare Leif Strömberg i Viasat Hockey.

När 3 företrädare (?) tycker att det är OK med att slåss så är det kanske inte så konstigt att man håller på som man gör.

det är bara att hoppas att Sportspegeln eller Uppdrag granskning tar upp problematiken och hänger ut idioterna som säger sig syssla med idrott!

Varumärkestrenden

Har Du tänkt på hur olika ord och begrepp plötsligt blir inne? Hur de  Xbrandplötsligt används överallt och av alla.

Ett sådant ord/begrepp som nu alla talar om är varumärke.

Vad är då ett varumärke?

  • Ett varumärke är laddat med värderingar och känslor.
  • Produkt och varumärke är inte samma sak. Varumärket lever sitt eget liv.
  • Ett varumärke kombinerar funktionella/materiella egenskaper med psykologiska/immateriella egenskaper för att skapa unika värden.
  • De immateriella egenskaperna är avgörande för ett varumärkes styrka.

Ett varumärke som inte berör är verkningslöst! Design och utförande är av underordnad betydelse. Varumärket ska laddas med de känslor och värden som man vill förmedla. Ett laddat varumärke talar direkt till hjärtat/hjärnan.

Varumärket är en symbol, sköld, ett ord, klubbmärke eller ljud. Något som kan skyddas så att det bara förknippas med ägaren.

Mottagaren i en kommunikationsprocess ska aldrig behöva tvivla på vem avsändaren är.
Varumärket ska länka ihop alla delar till en helhet, ge ett ansikte utåt.

För att lyckas är det en förutsättning med enighet kring ett varumärke. Stor kraft måste läggas på att förankra, motivera, övertyga och entusiasmera. Själva varumärket säger ingenting. Det är först när det förmedlar något som värde uppstår.

Tyvärr har idrotten inte lyckas förmedla varumärkets betydelse till idrottens svans. Om exempelvis Djurgårdens fans varit medvetna vad de förmedlar när de attackerar några av Assyriskas spelare vid planinvasionen i samband med segern i det Allsvenska kvalet. Om de varit medvetna om hur det urholkar Djurgårdens varumärke hade de förmodligen inte uppträtt som de gjorde.

För det är just helheten som är viktigt i varumärkesbyggandet. Det räcker med ”lite” skada för att orsaka stor skada!

11 november 2009

Mer än allt

I idrotten använder vi gärna klyschor utan att egentligen tänka på vad dom betyder och vad dom förmedlar.

Hur många gånger hör vi inte idrottsmän, tränare, ledare o dyl. säga ”jag/vi gav 110 %” eller ”han/hon överträffade sig själv.”

Vad vi menar förstår vi nog alla, men funderar vi över vad det betyder och vad det sänder för signaler till dom som lyssnar eller deltar?

Kan man överträffa sig själv? Eller är det endast då man uppnår 100 % av sin kapacitet? För 100 % är ju max! Bättre kan det inte bli.
Om man satsar 110 % - hur gör man då? Om Usain Bolt skulle satsa 110 % i sitt nästa 100 meterslopp – hur fort skulle han springa då? Under 9 sekunder?

Vi är ofta aningslösa i vårt språk. Vi köper okritiskt uttryck, ord och talesätt utan att egentligen fundera över innebörd och vilka dolda budskap de förmedlar. Vi är väldigt noga när det gäller rasism och fördomar, vilket ju är bra, men ett litet uppvaknande när det gäller vanliga idrottsklyschor hade också varit på sin plats.

Sponsring i ekonomisk lågkonjunktur – går det?

Vad kan föreningar (rättighetsinnehavare) gör nu när den ekonomiska krisen börjar avta?
På många håll pratar man om att sponsormarknaden sviktar och att företagen/sponsorerna är försiktiga i sin profilering.

Olika rättighetsinnehavare har kommit olika långt hur de ska paketera och sälja sponsorskap. Tyvärr kan sägas att kunskapsnivån generellt är alltför låg vad gäller att skapa konkurrenskraftiga och affärsmässigt intressanta upplägg åt sponsorerna. Och har man inte bevisat sin nytta tidigare, så blir valet lätt för en sponsor att ta bort ett projekt ”som inte ger något tillbaka”.

Men många på säljande sidan ‐ med relativt enkla medel ‐ skulle behålla en betydligt större del av sina samarbetspartners om de bara var lite bättre förberedda, pålästa och ”på tårna”. Några verkningsfulla tips kan vara de här:

Behandla ditt varumärke som ett varumärke
Har du någonsin sagt/hört att er rättighet ”riktar sig till allmänheten”? I så fall är ni en bra bit ifrån att arbeta med er rättighet som ett varumärke. Verkligheten är att du måste agera som en Brand Manager; din rättighet är ett varumärke vad du än tror – och detta måste tas om hand och vårdas:
• Vem ingår egentligen i din målgrupp? Hur ser de ut psykografiskt? Dvs. vad gör de, vad tänker de, vad gillar de i övrigt? (Skilj från den mer innehållslösa demografin – ålder, kön, boende etc)
• Hur upplever/använder din målgrupp din rättighet – emotionellt och funktionellt?
• Vilka attribut utgör själen i din rättighet? Vilka kärnvärden kommunicerar ditt varumärke?
• Vilka ”hot buttons” gör målgruppen passionerad för ditt varumärke?
• Villka typer av budskap skulle vara verkningsfulla till dina fans? Hur konsumerar de media?
• Vilka ”unique story points” kan sponsorn nyttja för att prata med din målgrupp?
Ovanstående är mycket enkla saker som alla producerande företag måste sätta sig in i för att sälja sina produkter/tjänster. Ändå är det häpnadsväckande få föreningar som faktiskt kan svara på frågorna ovan – och då menar vi alltifrån landslagsnivåer till lokala festivaler…

Det handlar inte om dig…
Man måste tyvärr säga detta igen – sluta berätta att ”ni behöver xxx miljoner i sponsring”! Det här är helt irrelevant för köpare av precis vad som helst. Tänk dig in i vilken produkt/tjänst du själv vill köpa. Inte är du intresserad av vilka intäkter ett producerande företag behöver för att ”gå runt”? Du vill ju ha ett problem löst eller ett behov tillfredsställt, eller hur. Precis likadant är det för sponsorn – de ser din rättighet som en problemlösare eller behovstillfredsställare av något slag; för marknadsföring, PR, försäljning, personalmotivation etc . Vilket av områdena de är intresserade av är ditt jobb att ta reda på! Men var realist – alla evenemang/aktiviteter är helt enkelt inte intressanta för sponsorer. Det finns ibland inga kommersiella möjligheter för dem. Acceptera det och anpassa dina önskemål om sponsring efter detta.

Din viktigaste roll
Vilken är egentligen din allra viktigaste roll som ägare av ett varumärke? Att genomföra så många säljsamtal och kundbesök som möjligt? Nej, snarare att vara lyhörd för redan etablerade, och potentiella, partners behov och önskemål. Om du ska kunna underlätta för sponsorerna att aktivera sina rättigheter måste du vara uppmärksam i vardagen:
• Håll utkik efter sponsorns övriga marknadsföring och tonaliteten i denna. Kanske kan du hitta en plattform som din rättighet passar perfekt in i utan ytterligare arbete.
• Bevaka sponsorernas webbsidor kontinuerligt. Där lägger de ut egen information om vad som händer just nu och vad som är viktigt för dem.
• Följ med i affärstidningar vad som händer i de branscher du är intresserad att finna sponsorer i. Har någon VD intervjuats? Har några stora affärer gjorts? Har något krisartat uppkommit? Hur ser det ut på det lokala planet? Finns Dina samarbetspartners där?

Håller du dig à jour med dina etablerade/potentiella sponsorers vardag så blir det mycket lättare för dig att direkt för dem skapa idéer och affärsöppningar utifrån den målgrupp du själv känner bäst av alla.

Skräddarsy ditt förslag till sponsorn
Fortfarande är Guld‐Silver‐Brons‐paketen de förhärskande på marknaden. Vad du istället borde göra är att ha ett antal områden med möjligheter som du kan erbjuda dina samarbetspartners. Men utifrån dessa måste du anpassa förslaget beroende på om sponsorn säljer bilar, chokladkakor, städtjänster eller flygresor. Kan du presentera kreativa, nyckelfärdiga idéer som öppnar för nya affärsmöjligheter är chansen mycket större att du väcker ett intresse. Om du som säljare visar att du gjort ett gott förarbete, och inte pekar på att ”ni är ju med i så mycket”, så har du ett stort försprång. Och tänk stort – många små sponsorer är (minst) lika krävande som att ha ett färre antal vilka betalar lite mer för ert samarbete.

Ta tillvara hela upplevelsen av dina evenemang/aktiviteter
Att sälja sponsorskap handlar inte bara om att peka på hur många som kom till era matcher, konserter, utställningar etc. Helhetsupplevelsen för din målgrupp är avgörande – det du säljer är marknadsrättigheter som gör att sponsorn får en genväg för att kommunicera med din målgrupp. På ett sätt som berör deras passioner. Så begränsa inte dina möjligheter genom att fastna i hur många som besökt konsertområdet under festivaldagarna – visa sponsorn vad de här människorna (och deras vänner) gör resten av året. Häri ligger den riktigt stora potentialen i att verkligen skapa affärsöppningar för dina sponsorer.

Skapa nya allianser
Är vi överens om att sponsorn egentligen inte vill associeras med dig och din verksamhet – utan med dina fans? Finns det då någon rättighet som skulle komplettera din egen för att ge ännu mer effekt åt sponsorn? Hittar du en ”tvillingorganisation” inom ett annat område, där målgruppen är lik din egen kanske ni skulle kunna göra ett gemensamt erbjudande åt en sponsor. Idrotten och CSR‐organisationer har börjat närma sig varandra alltmer. Vad är hindret att idrotten och kulturen skulle göra samma sak? Att en vinteridrott paketerar sig tillsammans med en sommarsport? Att ett göteborgslag slår sina påsar ihop med ett skånelag och ett stockholmslag? Var kreativ – tänk på sponsorernas nytta!

Förändra din säljcykel
När du säljer sponsring så säljer du egentligen ett antal möjligheter. Det är därför av största vikt att vara ute i tid – minst 6 månader innan det Du säljer sker. Anledningen är att det tar tid för en sponsor att utveckla och implementera aktiveringen av rättigheten. Ligger din säljcykel alltför nära ditt evenemang kommer inte sponsorerna att kunna använda den fulla potentialen i rättigheten, och risken att de inte blir riktigt nöjda ökar. Försök förändra säljprocessen så att alla sponsorskap är färdigsålda i god tid innan aktiviteten sker – fram till aktiviteten ska du hjälpa sponsorerna att kapitalisera på investeringen!

Ha förståelse för internpolitiken hos sponsorn
Det är påfallande ofta vi får höra att internkommunikationen mellan olika avdelningar på ett företag inte är den bästa. Försök därför förstå hur din kontakt bäst kan presentera ditt förslag internt för att det ska väcka så stort intresse som möjligt (läs:”skapa nytta”) för ett flertal intressenter på företaget. Och försök skapa en förståelse för vilka som är nyckelpersoner i beslutsprocessen. Bearbetar du rätt person? Eller är det istället t ex försäljningschefen du borde ha en dialog med?

Lär dig att acceptera ett nej…
Du kan göra det mesta rätt och ändå bli avvisad. Ta inte detta personligt, för det kan bero på ändrade strategier, internpolitik, budgetnedskärningar, pågående fusioner etc. Problemet är att många säljande parter inte klarar att lyssna in detta. Man går på för hårt i säljarrollen och vill så gärna skicka över ett förslag. Detta leder ofta inte till någonting, utan i sämsta fall har du upprätthållit falska förhoppningar, missat att kontakta en konkurrent i samma bransch, eller helt enkelt lagt ned på tok för mycket värdefull tid på att jaga någon som inte svarar i telefon. Gör vad du kan med förslaget – men överdriv inte jakten!

Då så – ut och möt sponsorerna med bättre förutsättningar för din rättighet än någonsin förut.

--------------------------------------------

Innehållet är en bearbetning av en artikel skriven av Anders Lindén & Emil Didrikson, Senior Account Directors, Momentum Sponsring

3 november 2009

Kundorientering eller kundförståelse?

Hur ofta har företrädare för föreningar eller förbund slagit sina kloka huvuden ihop och tänkt ut bra och utvecklande saker för sina respektive medlemmar? Saker/satsningar/aktiviteter – vi kan kalla det vad vi vill – som inte fått det genomslag som man hoppats och trott. Förmodligen alldeles för många gånger!

Varför blir det så? Är mottagarna - våra medlemmar - otacksamma typer som inte förstår sitt eget bästa? I bland är det kanske så, men oftast inte.

Oftast ligger “felet” hos oss själva. Vi blandar ihop begreppen kundorientering och kundförståelse.

Kundorientering är riktat inåt i den egna organisationen. Vi tar beslut utifrån vad vi själva står för och våra egna perspektiv.

Kundförståelse innebär att man försöker sätta sig in i hur kunden (= föreningen/medlemmen) tänker och känner.

Vi kan erbjuda våra medlemmar hur bra aktiviteter/tjänster som helst. Men vill de inte ha dem just då är det meningslöst att försöka.

Vi måste dels inse att behovet inte är lika hos alla våra medlemmar, dels inse att kvalitet betyder samma sak för alla.
Vi måste inom den ideella sektorn bli betydlig noggrannare med att verkligen ta reda på vad våra medlemmar vill ha. Vi måste också ta reda på vad medlemmarna är beredda att betala för varan vi “säljer”. Och det är viktigt att betona att betala inte behöver betyda pengar. Betala betyder här vad man är beredd att lägga ner för arbete (eller “offra”) i relation till något annat. Det kanske inte är “lönt” att få en utbildningscheck på ett par tusen kronor för det innebär att man måste “offra” tid på att utnyttja den. Man måste dessutom prestera (ansöka) för att få den!

Olika parametrar avgör vad som tilltalar medlemmarna. Det är inte alltid så att det är det bästa som lockar. Om det var det skulle inte Ryan Air, IKEA eller andra lågprisalternativ vara så framgångsrika. Korrelationen mellan pris och kvalitet pratar vi allt för sällan om inom idrotten!
Det kanske är dags nu?

2 november 2009

Varför kommunala simskolor?

Varför ska kommuner bedriva simundervisning? Är det ett förtäckt sätt att finansiera (annan) kommunal verksamhet? Eftersom alla ska/vill lära sig simma, av egen kraft eller i skolan, så behöver man inte lägga stor energi på att rekrytera utövare. Överskottet i själva simundervisningen bör vara rejält. Förmodligen betalar man inte lokalhyra till sig själv!

Jag tycker att den lokala simföreningen skulle ta hand om denna del av “sin” verksamhet också.

Ja men, säger någon, om kommunen inte tar in dessa “simundervisningspengar” måste ju badavgifterna höjas. Ja, precis. Med tanke på att den överväldigande majoriteten barn som går i simskolorna så blir det barnverksamhet som finansierar “allmänhetens simning”, alltså flertalet vuxna. Och så ska det ju inte vara. Åtminstone resonerar man så i min hemkommun Staffanstorp i andra sammanhang. I Staffanstorp drar man konsekvent in bidrag som riktar sig till vuxna, säger att dessa själv ska finansiera sitt motionerande/idrottande. Man har också som princip att försöka lägga ut så mycket verksamhet som möjligt på föreningarna (och andra) så att kommunen kan spara pengar.
Men här vill man i stället öka den kommunala verksamheten i badet. I Skånska Dagbladet uttalar sig badets chef:

– Hade vi haft en sådan bassäng hade vi kunnat köra babysim varje dag. I dag har vi det bara på lördagar och söndagar, säger Mats Bengtsson.

Att kommunala instanser bedriver verksamhet som ligger i linje med vad idrottsföreningar gör är inte speciellt smakligt. Snart kanske man kommer att arrangera fotbollsskolor, ridläger, handbollstävlingar eller vad det nu kan vara som genererar överskott.

Bookmark and Share