31 mars 2010

Ny skattebroschyr

Skatteverket har kommit ut med en ny broschyr rörande ideella föreningar.

Broschyren informerar om de regler som gäller för ideella föreningars och stiftelsers skatt- och deklarationsskyldighet avseende inkomstskatt och moms m.m. Vidare behandlas frågor som rör ideella föreningar och stiftelser i egenskap av arbets- och uppdragsgivare. Du hittar broschyren här.

Styrelsekompetens?

Elittränarnas verklighet är på många olika vis tuff. Kraven från media, fans, sponsorer och resten av världen står inte alltid i proportion till kunnandet och de givna förutsättningarna.

Men frågan är om inte pressen från den egna arbetsgivaren är den som ställer till störst problem. Inte så att det alltid är de uttalade kraven som ställer till det, utan bristen på kunskap och kompetens hos beslutsfattarna.

Under några få dagar har man i 3 olika idrotter visat prov på märkliga ställningstagande i svenska elitklubbar. Självklart har man som utomstående inte alla fakta men man måste undra i alla fall.

Först så sparkade Rögle BK sina tränare efter 1 match i kvalserien till Elitserien. Laget hade då förlorat borta mot Södertälje, bottenkollegan från Elitserien som man bara vunnit 2 av 5 matcher mot på bortaplan under säsongen. Ersättare blev u-lagstränarna.

Det är inte heller första gången Rögle sparkar sin tränare under pågående kvalspel. 2007 sparkade man Bobo Simensen. Året före slängde man ut Jan Birthén (förvisso inte under kvalserien)!

Sen var det handbollsklubben H43 som efter en kvalmatch sparkade sin tränare Pelle Käll. Efter 26 knaggliga seriematcher räckte det med 1 kvalförlust för att tålamodet skulle ta slut.

Men frågan är om inte priset ändå tas av Åtvidabergs FF i fotbollsallsvenskan. Efter 3 seriematcher åker Daniel Wiklund ut med buller och bång. Ersättare hjälptränare respektive juniorlagstränaren. Förvisso har Åtvid förlorat de inledande matcherna men här kan man undra vilken tränare som hade gjort det bättre. Ett nykomligslag som inte gjort några spelmässiga förstärkningar att tala om kan inte förvänta sig en bättre start än vad laget fått. På vilket sätt kunde Wiklund ha presterat bättre i sin roll?

I samtliga ovanstående klubbar borde man rannsaka styrelsernas och sportchefernas kompetens. H43 böt förvisso ut sin styrelse för ett tag sedan men det hjälpte tydligen inte på den sportsliga ledarskapsbiten. Nä, det är mycket märkliga turer i elitidrotten. Mitt skånska idrottshjärta hoppas naturligtvis att både Rögle och H43 klarar nytt Elitseriekontrakt på det sportsliga planet. För Åtvidaberg är det roligt om de klarar sig hygglig i Allsvenskan. Det är inte kul för någon om man blir en slagpåse serien ut.

I alla tre idrotterna har man krav på en elitlicens för att få spela kvar på högsta nivå. Det är kanske på tiden att man även inkluderar en kvalitetssäkring av styrelsen och de ledande funktionärerna i klubbarna för att erhålla licensen!

27 mars 2010

En ny värld

Så har jag återinträtt i en länge svunnen värld. För länge sedan satt jag en period i simklubben Sydsims styrelse. Sejouren blev ettårig om jag nu kommer ihåg rätt.

Den 4 mars blev jag vald till ordförande i Simklubben Triton. Triton är Staffanstorp kommuns största förening med cirka 1 000 medlemmar. Jag hade avsagt mig ordförandeskapet i FAS (Föreningsallianen i Staffanstorp), men nu be det inte så (det är en annan historia). Efter avsägelsen fick jag frågan om ordförandeskapet i Triton. Eftersom jag har svårt att säg nej till positiva utmaningar fick valberedningen så småningom ja på frågan. Årsmötet hade sedan inget att invända och därmed var saken klar.

Styrelsen har redan haft sin första planeringsdag, vilket blev en lyckad tillställning. Kompetensen och ambitionen är hög både i styrelsen och i föreningen som helhet. Triton har också fått tillbaka Bebbe Mattson som verksamhetschef. Bebbe som byggde upp Triton till en av landets bästa simklubbar under 80- och 90-talet är en tillgång och en garanti för att simdelen kommer att komma upp till gamla dagars standard.

Jag kommer framöver att återkomma med mer nedslag i simningens och Triton värld. Tänk – nu kommer jag att få en plattform för att jobba med allt det jag bloggat om fram till idag. Spännande!

9 mars 2010

Medlemsavgift eller ej?

I de flesta föreningar finns det inskrivit i stadgarna att medlemsavgiften beslutas av röstberättigade medlemmar på årsmötet. Och oftast regleras rösträtten av att man betalt sin medlemsavgift inom föreskriven tid (rösträtten regleras ofta också av medlemmens ålder).

Men måste man betala en medlemsavgift? Vad händer om årsmötet beslutar att avgiften ska var 0;- (=noll kronor)? Hur vet man då vilka som är medlemmar? Också var det kopplingen till rösträtten på årsmötet.

Först måste man fundera lite över vad ett medlemskap egentligen är. Enligt Christer Pallin, RF:s förbundsjurist, skulle man kunna uttrycka det så här:

Det handlar ju som alltid vid ett avtal om anbud och accept. Dvs en person gör en framställan (ansökan) om att få bli medlem och detta bekräftas av föreningen (ytterst genom att personen införs i medlemsförteckningen). Anbud + accept = avtal har ingåtts!

Detta avtal behöver, enligt Christer, inte innebär någon ekonomisk transaktion för att någon ska bli betraktad som medlem i en förening. Det viktiga är att man skapar en rutin där personen som vill bli medlem ansöker om att få vara med i klubben, att denna ansökan sedan beviljas, medlemskapet registreras och att personen får en bekräftelse (medlemskort) på att ansökan godkänts.

Om man som förening vill välja denna väg är det viktigt att göra upp klara riktlinjer för hur ansöka, förnyelse, utträde  och uppsägning ska gå till.

Vissa föreningar kopplar ihop medlems- och verksamhetsavgifter, några kommuner ställer krav på att kommunala föreningar ska ha medlemsavgift för att få vissa bidrag. Det är viktigt att man som förening tänker efter, diskuterar och förankrar om medlemsavgiften ska tas bort. Det får inte bara vara administrativa hinder som är skälet. Du kan läsa lite mer av vad Christer Pallin har skrivit om medlems- och verksamhetsavgifter här.

2 mars 2010

Överlägsna segrare

När man under OS satt och tittade på olika farttävlingar och lyssnade på kommentatorerna fick man intrycket att det var klara segrar i många grenar. Men hur överlägset var det egentligen?

New York Times har lagt upp skillnaderna här. Genom att klicka på play före de olika grenarna hör hur lite tid som egentligen skiljde deltagarna åt. Då får man lite annat perspektiv!

Bra idrottsledare fostrar unga

Anna Froster har publicerat följande artikel på Skolporten.com:

Att idrotten utvecklar barn och ungdomar socialt, fysiskt, psykiskt och moraliskt har länge varit en sanning, men så är det inte per automatik. Däremot har idrotten potential att göra det om ledarna skapar ett klimat där utveckling är viktigare än prestationer, skriver Stefan Wagnsson i sin avhandling ”Föreningsidrott som socialisationsmiljö – en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".

Varför blev du intresserad av ämnet?

- Jag är själv gammal idrottare och har både bra och mindre bra erfarenheter från det. Idrott anses allmänt vara bra för ungas psykosociala utveckling och jag funderade på om fördelarna överväger nackdelarna.

Vad handlar avhandlingen om?

- Om idrotten har någon fostrande effekt på ungas psykosociala egenskaper, i form av självkänsla, fysisk och social kompetens, psykosomatisk hälsa, moralisk utveckling, rökning- och alkoholkonsumtion. Jag lät 1212 barn och ungdomar mellan 10-16 år svara på enkäter vid tre tillfällen under två års tid. Utifrån svaren delade jag in dem i tre grupper: aldrig idrottat, idrottat i låg grad och idrottat i hög grad.

Vilka är de viktigaste resultaten?

- Om man bara jämför idrottare och icke-idrottare med varandra har idrottarna i allmänhet starkare egenskaper, men när man tar hänsyn till kön, ålder, etnicitet och socioekonomiska faktorer kan man se att de här effekterna nästan helt raderas ut. Däremot märktes en intressant skillnad mellan olika idrottande unga. I de fall där barnen upplevde att ledaren beaktade allas lika värde och gav positiv återkoppling när de förbättrade sig i förhållande till sig själva, istället för att jämföra barnens prestationer med varandra, så fostrar idrotten i mer positiv bemärkelse.

Vad överraskade dig?

- Jag hade väntat mig att se starkare psykosociala effekter av idrotten, men de uppmätta skillnaderna handlar alltså mer om att folk med mer positivt utvecklade egenskaper väljer att börja idrotta och att de med mindre utvecklade egenskaper oftare slutar. Det kan nog delvis förklaras av att det i en del idrottsgrenar finns ett visst sätt att klä sig, prata och agera som är kopplat till den sociala bakgrunden. Det gör att vissa personer inte riktigt upplever sig passa in.

Vem har nytta av dina resultat?

- Dels de som jobbar med högskoleutbildning och dels ledarutbildare inom idrotten, för att få ledare att förstå vilken viktig roll de har i skapandet av ett gynnsamt gruppklimat.

Anna Froster

Vill Du läsa hela avhandlingen så finns den här.

Bookmark and Share