Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ekonomi. Visa alla inlägg

4 november 2011

Inte politikernas fel, men hallå!

När Grekland håller på att gå bankrutt, Euron framtid diskuteras av allt och alla, när Merkel och Sarkozy tar Papandreou i örat som om han vore en olydig skolpojke, så tycker Skånskan att det inte är politikernas fel att Europas ekonomi gungar.

Förmodligen begriper väl jag inget. Skånskan skyller på bankerna och privata aktieägare. Men den största skuren är pensionärerna!

Och bakom den jakten finns gemene man som har orimliga förväntningar på den levnadsstandard som det skall vara möjligt att uppnå efter den förvärvsaktiva tiden.

Det är inte marknaden eller kapitalet utan den enskilde stackars medborgaren som drivit fram den ekonomiska krisen. Inte Nordeas vd Christian Clausen får en lägenhet för 22 miljoner. Utan gemene man!

Och detta är inte politikernas fel. Politikerna skulle inte kunnat göra något åt detta tycker Skånskan. Förvisso är det en borgartidning men lite vett borde dom ha även på den ledarredaktionen!

31 mars 2010

Ny skattebroschyr

Skatteverket har kommit ut med en ny broschyr rörande ideella föreningar.

Broschyren informerar om de regler som gäller för ideella föreningars och stiftelsers skatt- och deklarationsskyldighet avseende inkomstskatt och moms m.m. Vidare behandlas frågor som rör ideella föreningar och stiftelser i egenskap av arbets- och uppdragsgivare. Du hittar broschyren här.

17 februari 2010

Beskattning av föreningar

Nu har diskussionen av (eventuellt) kommande beskattningsändringar för den ideella sektorn nått riksdagen. Vänsterpartisten Marie Engström har ställt en fråga (interpellation) till finansminister Anders Borg. Här nedan ser Du frågan i sin helhet.

Interpellation den 15 februari

2009/10:250 Beskattning av föreningar

av Marie Engström (v)

till finansminister Anders Borg (m)

Nyligen har två utredningar presenterats som berör beskattning av föreningar. Det har skapat oro inom föreningsvärlden, inte minst inom idrottsrörelsen. Om utredningsförslagen skulle bli verklighet innebär det, i vissa fall, skärpningar både vad gäller uttag av mervärdesskatt och inkomstskatt.

Många föreningar befarar att en sådan förändring skulle kunna leda till försämrad ekonomi och att man riskerar en minskning av verksamheten, exempelvis idrottsaktiviteter. Man kan också bli tvungen att höja medlemsavgifter eller på annat sätt ta in mer pengar från medlemmar och utövare. Föreningskassörers arbetsuppgifter skulle också komma att bli mer omfattande. Eftersom många föreningar bygger på ideellt arbete blir det naturligtvis extra påfrestande.

Av skälen ovan finns det anledning att redan nu ta en diskussion om utredningarnas förslag om förändrade skatteregler som berör föreningar.

Mot bakgrund av det vill jag fråga finansminister Anders Borg:

1. Vilka åtgärder kommer finansministern att vidta med anledning av utredningsförslagen?

2. Vilka åtgärder kommer finansministern att vidta för att skapa trygga och förutsägbara regler för att skapa stabila förutsättningar för föreningslivet?

Senast den 8 mars ska Anders Borg lämna sitt svar. Svaret kommer Du att hitta här.

3 februari 2010

Idrott och skatter

Skatteverket ger ut olika foldrar som berör idrottsrörelsen. Nedan ser Du några. Om Du inte får den på annat sätt kan Du hämta hem den via nedanstående länkar. Text och länkar är hämtade från Skatteverkets hemsida.

SKV 456 – Klara färdiga gå!

Utgåva 3, utgiven i februari 2010. Antal sidor, 8.
I den här broschyren kan du läsa om hur man startar en idrottsförening och vad som händer de två första åren.

Ladda ner utgåva (578 kB)

SKV 468 – Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, idrottsmän m.fl.

Foldern informerar om de skatteregler som gäller för artister m.fl., som är bosatta utanför Sverige samt om skattskyldighet, skattepliktig inkomst samt redovisning och betalning av skatt. Foldern innehåller även information på engelska.
Ladda ner utgåva

SKV 500 – Reklamskatt

Utgåva 12, utgiven i februari 2008. Antal sidor, 8
Denna broschyr sammanfattar lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam (RSL) i dess lydelse per den 1 januari 2007.
Ladda ner utgåva

 

SKV 324 – Skatteregler för ideella föreningar och stiftelser
Utgåva 16
Broschyren informerar bl.a. om de regler som gäller för ideella föreningars och stiftelsers skatt- och deklarationsskyldighet avseende inkomstskatt och moms m.m.
Ladda ner utgåva

Information

Informationsträffar

Skatteverket har särskilda informationsträffar för ideella föreningar. Se efter om det finns inplanerade datum i din region.

Informationsträffar

17 december 2009

Pengar till idrotten

Regeringens ekonomiska stöd till idrotten för 2010 har nu presenterats.

1.2 miljarder är det belopp som ska kanaliseras genom bland annat RF. Att det mesta kommer att följa väl definierade regler är ju klart, men det ska ändå bli intressant om idrotten kan hitta några nya områden att satsa på.

RF är ju inte kända för sin kreativitet och idérikedom, men hoppet är ju det sista som överger människan. RF:s ny GS kanske kan sätta sin prägel på “det fria kapitalet”.

Det är en förhoppning att långsiktighet är en viktig parameter för nya satsningar. Ett hoppande och duttande har annars varit kännetecknande genom åren. Under fredagen (18/12) ska ett mera detaljerat innehåll presenteras.

12 november 2009

Varumärkestrenden

Har Du tänkt på hur olika ord och begrepp plötsligt blir inne? Hur de  Xbrandplötsligt används överallt och av alla.

Ett sådant ord/begrepp som nu alla talar om är varumärke.

Vad är då ett varumärke?

  • Ett varumärke är laddat med värderingar och känslor.
  • Produkt och varumärke är inte samma sak. Varumärket lever sitt eget liv.
  • Ett varumärke kombinerar funktionella/materiella egenskaper med psykologiska/immateriella egenskaper för att skapa unika värden.
  • De immateriella egenskaperna är avgörande för ett varumärkes styrka.

Ett varumärke som inte berör är verkningslöst! Design och utförande är av underordnad betydelse. Varumärket ska laddas med de känslor och värden som man vill förmedla. Ett laddat varumärke talar direkt till hjärtat/hjärnan.

Varumärket är en symbol, sköld, ett ord, klubbmärke eller ljud. Något som kan skyddas så att det bara förknippas med ägaren.

Mottagaren i en kommunikationsprocess ska aldrig behöva tvivla på vem avsändaren är.
Varumärket ska länka ihop alla delar till en helhet, ge ett ansikte utåt.

För att lyckas är det en förutsättning med enighet kring ett varumärke. Stor kraft måste läggas på att förankra, motivera, övertyga och entusiasmera. Själva varumärket säger ingenting. Det är först när det förmedlar något som värde uppstår.

Tyvärr har idrotten inte lyckas förmedla varumärkets betydelse till idrottens svans. Om exempelvis Djurgårdens fans varit medvetna vad de förmedlar när de attackerar några av Assyriskas spelare vid planinvasionen i samband med segern i det Allsvenska kvalet. Om de varit medvetna om hur det urholkar Djurgårdens varumärke hade de förmodligen inte uppträtt som de gjorde.

För det är just helheten som är viktigt i varumärkesbyggandet. Det räcker med ”lite” skada för att orsaka stor skada!

11 november 2009

Sponsring i ekonomisk lågkonjunktur – går det?

Vad kan föreningar (rättighetsinnehavare) gör nu när den ekonomiska krisen börjar avta?
På många håll pratar man om att sponsormarknaden sviktar och att företagen/sponsorerna är försiktiga i sin profilering.

Olika rättighetsinnehavare har kommit olika långt hur de ska paketera och sälja sponsorskap. Tyvärr kan sägas att kunskapsnivån generellt är alltför låg vad gäller att skapa konkurrenskraftiga och affärsmässigt intressanta upplägg åt sponsorerna. Och har man inte bevisat sin nytta tidigare, så blir valet lätt för en sponsor att ta bort ett projekt ”som inte ger något tillbaka”.

Men många på säljande sidan ‐ med relativt enkla medel ‐ skulle behålla en betydligt större del av sina samarbetspartners om de bara var lite bättre förberedda, pålästa och ”på tårna”. Några verkningsfulla tips kan vara de här:

Behandla ditt varumärke som ett varumärke
Har du någonsin sagt/hört att er rättighet ”riktar sig till allmänheten”? I så fall är ni en bra bit ifrån att arbeta med er rättighet som ett varumärke. Verkligheten är att du måste agera som en Brand Manager; din rättighet är ett varumärke vad du än tror – och detta måste tas om hand och vårdas:
• Vem ingår egentligen i din målgrupp? Hur ser de ut psykografiskt? Dvs. vad gör de, vad tänker de, vad gillar de i övrigt? (Skilj från den mer innehållslösa demografin – ålder, kön, boende etc)
• Hur upplever/använder din målgrupp din rättighet – emotionellt och funktionellt?
• Vilka attribut utgör själen i din rättighet? Vilka kärnvärden kommunicerar ditt varumärke?
• Vilka ”hot buttons” gör målgruppen passionerad för ditt varumärke?
• Villka typer av budskap skulle vara verkningsfulla till dina fans? Hur konsumerar de media?
• Vilka ”unique story points” kan sponsorn nyttja för att prata med din målgrupp?
Ovanstående är mycket enkla saker som alla producerande företag måste sätta sig in i för att sälja sina produkter/tjänster. Ändå är det häpnadsväckande få föreningar som faktiskt kan svara på frågorna ovan – och då menar vi alltifrån landslagsnivåer till lokala festivaler…

Det handlar inte om dig…
Man måste tyvärr säga detta igen – sluta berätta att ”ni behöver xxx miljoner i sponsring”! Det här är helt irrelevant för köpare av precis vad som helst. Tänk dig in i vilken produkt/tjänst du själv vill köpa. Inte är du intresserad av vilka intäkter ett producerande företag behöver för att ”gå runt”? Du vill ju ha ett problem löst eller ett behov tillfredsställt, eller hur. Precis likadant är det för sponsorn – de ser din rättighet som en problemlösare eller behovstillfredsställare av något slag; för marknadsföring, PR, försäljning, personalmotivation etc . Vilket av områdena de är intresserade av är ditt jobb att ta reda på! Men var realist – alla evenemang/aktiviteter är helt enkelt inte intressanta för sponsorer. Det finns ibland inga kommersiella möjligheter för dem. Acceptera det och anpassa dina önskemål om sponsring efter detta.

Din viktigaste roll
Vilken är egentligen din allra viktigaste roll som ägare av ett varumärke? Att genomföra så många säljsamtal och kundbesök som möjligt? Nej, snarare att vara lyhörd för redan etablerade, och potentiella, partners behov och önskemål. Om du ska kunna underlätta för sponsorerna att aktivera sina rättigheter måste du vara uppmärksam i vardagen:
• Håll utkik efter sponsorns övriga marknadsföring och tonaliteten i denna. Kanske kan du hitta en plattform som din rättighet passar perfekt in i utan ytterligare arbete.
• Bevaka sponsorernas webbsidor kontinuerligt. Där lägger de ut egen information om vad som händer just nu och vad som är viktigt för dem.
• Följ med i affärstidningar vad som händer i de branscher du är intresserad att finna sponsorer i. Har någon VD intervjuats? Har några stora affärer gjorts? Har något krisartat uppkommit? Hur ser det ut på det lokala planet? Finns Dina samarbetspartners där?

Håller du dig à jour med dina etablerade/potentiella sponsorers vardag så blir det mycket lättare för dig att direkt för dem skapa idéer och affärsöppningar utifrån den målgrupp du själv känner bäst av alla.

Skräddarsy ditt förslag till sponsorn
Fortfarande är Guld‐Silver‐Brons‐paketen de förhärskande på marknaden. Vad du istället borde göra är att ha ett antal områden med möjligheter som du kan erbjuda dina samarbetspartners. Men utifrån dessa måste du anpassa förslaget beroende på om sponsorn säljer bilar, chokladkakor, städtjänster eller flygresor. Kan du presentera kreativa, nyckelfärdiga idéer som öppnar för nya affärsmöjligheter är chansen mycket större att du väcker ett intresse. Om du som säljare visar att du gjort ett gott förarbete, och inte pekar på att ”ni är ju med i så mycket”, så har du ett stort försprång. Och tänk stort – många små sponsorer är (minst) lika krävande som att ha ett färre antal vilka betalar lite mer för ert samarbete.

Ta tillvara hela upplevelsen av dina evenemang/aktiviteter
Att sälja sponsorskap handlar inte bara om att peka på hur många som kom till era matcher, konserter, utställningar etc. Helhetsupplevelsen för din målgrupp är avgörande – det du säljer är marknadsrättigheter som gör att sponsorn får en genväg för att kommunicera med din målgrupp. På ett sätt som berör deras passioner. Så begränsa inte dina möjligheter genom att fastna i hur många som besökt konsertområdet under festivaldagarna – visa sponsorn vad de här människorna (och deras vänner) gör resten av året. Häri ligger den riktigt stora potentialen i att verkligen skapa affärsöppningar för dina sponsorer.

Skapa nya allianser
Är vi överens om att sponsorn egentligen inte vill associeras med dig och din verksamhet – utan med dina fans? Finns det då någon rättighet som skulle komplettera din egen för att ge ännu mer effekt åt sponsorn? Hittar du en ”tvillingorganisation” inom ett annat område, där målgruppen är lik din egen kanske ni skulle kunna göra ett gemensamt erbjudande åt en sponsor. Idrotten och CSR‐organisationer har börjat närma sig varandra alltmer. Vad är hindret att idrotten och kulturen skulle göra samma sak? Att en vinteridrott paketerar sig tillsammans med en sommarsport? Att ett göteborgslag slår sina påsar ihop med ett skånelag och ett stockholmslag? Var kreativ – tänk på sponsorernas nytta!

Förändra din säljcykel
När du säljer sponsring så säljer du egentligen ett antal möjligheter. Det är därför av största vikt att vara ute i tid – minst 6 månader innan det Du säljer sker. Anledningen är att det tar tid för en sponsor att utveckla och implementera aktiveringen av rättigheten. Ligger din säljcykel alltför nära ditt evenemang kommer inte sponsorerna att kunna använda den fulla potentialen i rättigheten, och risken att de inte blir riktigt nöjda ökar. Försök förändra säljprocessen så att alla sponsorskap är färdigsålda i god tid innan aktiviteten sker – fram till aktiviteten ska du hjälpa sponsorerna att kapitalisera på investeringen!

Ha förståelse för internpolitiken hos sponsorn
Det är påfallande ofta vi får höra att internkommunikationen mellan olika avdelningar på ett företag inte är den bästa. Försök därför förstå hur din kontakt bäst kan presentera ditt förslag internt för att det ska väcka så stort intresse som möjligt (läs:”skapa nytta”) för ett flertal intressenter på företaget. Och försök skapa en förståelse för vilka som är nyckelpersoner i beslutsprocessen. Bearbetar du rätt person? Eller är det istället t ex försäljningschefen du borde ha en dialog med?

Lär dig att acceptera ett nej…
Du kan göra det mesta rätt och ändå bli avvisad. Ta inte detta personligt, för det kan bero på ändrade strategier, internpolitik, budgetnedskärningar, pågående fusioner etc. Problemet är att många säljande parter inte klarar att lyssna in detta. Man går på för hårt i säljarrollen och vill så gärna skicka över ett förslag. Detta leder ofta inte till någonting, utan i sämsta fall har du upprätthållit falska förhoppningar, missat att kontakta en konkurrent i samma bransch, eller helt enkelt lagt ned på tok för mycket värdefull tid på att jaga någon som inte svarar i telefon. Gör vad du kan med förslaget – men överdriv inte jakten!

Då så – ut och möt sponsorerna med bättre förutsättningar för din rättighet än någonsin förut.

--------------------------------------------

Innehållet är en bearbetning av en artikel skriven av Anders Lindén & Emil Didrikson, Senior Account Directors, Momentum Sponsring

3 augusti 2009

Pengar att söka

Sökte Ni/Du pengar ur Idrottslyftet och fick (för) lite eller inget? Eller har Ni en projektidé som inte ryms inom Idrottslyftet.
Då kan Ni söka projektpengar från Allmänna Arvsfondens satsning Vi deltar!

Satsningen Vi deltar! pågår under 2009–2012. Arvsfonden fördelar minst 60 miljoner kronor i form av projekt- och lokalstöd till projekt som skapar bättre möjligheter för unga mellan 12 och 25 år att påverka samhället och sina livssituationer. 

Mötesplatser och delaktighet

Projekten ska utveckla nya metoder, modeller och mötesplatser för samtal och dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utanförskapsområden eller i utsatta situationer. Projekt- eller lokalstöd kan gå till projekt som lever upp till målsättningarna för satsningen Vi deltar!

Målsättningar

Unga som deltar i projekt som beviljas stöd ska under eller efter projektets genomförande uppleva att de har:
– verkliga möjligheter att påverka samhället och sin egen  livssituation
– god förståelse och respekt för alla människors lika värde
– god kunskap om demokrati och mänskliga rättigheter

Senast den 1 september ska ansökan vara inne för att man ska kunna få bidrag detta år. Ta chansen"!

7 juli 2009

Malmö Youth Games och Malmö kommun

I förspelet till Malmö Youth Games’ konkurs har representanter för Malmö Kommun i media uttalat sig om  hur mycket pengar man förlorat på projektet. Ingenstans, som jag har sett, har man värderat den information som spritts runt om i Sverige, och andra länder, med information om Malmös goda förutsättningar att arrangera Malmö Youth Games.

Det tycker inte jag är att betrakta som bortkastade pengar. Att mäta det i pengaras värde är ju alltid svårt när det gäller markandsföringsåtgärder. När det gällde det betydligt större Amerikas Cup-äventyret användes just marknadsförings- och profileringssatsningarna som huvudargument gentemot motståndarna. Även om det inte kom så många turister som förhoppningarna speglade.

Självklart är det tråkigt att Malmö Youth Games inte blir av men allt har inte varit bortkastat. Bejaka det som är gjort, ta tillvara erfarenheterna och kom igen!

Malmö Youth Games

Så har då Malmö Youth Games gått i konkurs. I och för sig inte oväntat efter de senaste informationerna i media och andra källor.

Att en bra idé åter har gått i graven är synd. Tanken att etablera en ungdomstävling av “Gothia Cup-karaktär” i Malmö hur funnits i många år men har aldrig lyckats realiseras.
Jag har långt ifrån all information  bakom denna satsning men åter har man underskattat behovet av långsiktighet. Nu kommer jag inte i håg hur länge Gothia Cup höll på innan man (ett tag) blev världens största fotbollscup. Men det dröjde några år.

Jag tror därför att det bästa hade varit att antingen använda en befintlig turnering som bas och sakta bygga upp den till ett större  event eller börja från början i liten skala för att så småning om bli stor. Det går aldrig att gå från “noll till 100” på ingen tid. Oavsett aktivitet.

Jag lider med de personer som lagt ner sin själ och övertygelse i detta projekt och som nu, med all säkerhet, är grymt besvikna och mår dåligt. Låt oss hoppas att alla de som hejade på projektet från början också står samlade intill slutet. Tyvärr är det inte alltid så!

10 februari 2009

Lyxfällan

Under den senaste tiden har krisrapporterna duggat tätt från våra elitidrottsföreningar.

Malmö Redhaws är ju på tapeten dagligen med sina olika turer.

Idag läser vi om Trelleborgs FF:s underskott på 4,4 miljoner kronor för 2008.

Helsingborgs Basket har inte pengar till spelarlöner. Borås Basket är också illa ute.

Redbergslids IK, den klassiska handbollsklubben, vet inte om de kan fullfölja årets elitserie.

Dessa exempel är bara de som nyligen synts och är kända. Men det finns många andra föreningar som är på väg åt samma håll. IFK Ystad släppte ett antal spelare för att kunna överleva. Motala Bandys spelare får ingen lön. Bara för att nämna några fler.

Vad är det då som gör att föreningarna inte kan hantera sin ekonomi? Är det ekonomisk okunskap? Är man naiva och tror att alla andra missar och men vi klarar oss?

Självklart är det svårt att ange en gemensam orsak, men just övertron på den egna förmågan att klara sig, tror jag är den bärande.

“Om vi bara får den eller den spelaren/tränaren, löser det sig!”

Den tanken tänker i stort sätt alla ideella (och professionella) ledare med. Man gör satsningar och investeringar utan att ha täckning för kostnaderna och håller tummarna för framgångar.
Hur många av de ansvariga skulle hantera sin egen privatekonomi på samma sätt som de gör med föreningens? Inte många hoppas jag. Snart kommer TV att göra en sportvariant av programmet “Lyxfällan”! Många föreningar skulle behöva den piska som det programmets ansvariga använder mot privatpersonerna som medverkar.

Låt oss hoppas att fler tar sitt ansvar innan de hamnar i tidningsrubriker eller TV-program!

<Sydsvenskan/TFF><Sydsvenskan/Redhawks><HD/Helsingborgs Basket><Borås Tidning/Borås Basket><Idrottens Affärer/Redbergslids IK>

Bookmark and Share