Bakåtsträvande reliker!

Nu har Bosse Peterson och Ralf Edström inte fått synas/höras i radion och TV på ett tag. Då gäller det att skapa rubriker i sensationpressens högsäte, Aftonbladet.

Bosse Pettersson, som en gång var en modern tränare är i dag en mossig föredetting som fastnat i sin egen förträfflighet och Ralf Edström, expertkommentatorernas väste gnällspik, sågar nu med all deras kunskap Djurgårdens val av Andree Jeglertz som tränare för herrlaget.

Utgångspunkten är Jeglertz brist på erfarenhet av herrfotboll på denna nivå. Att han fört fram Umeå till ett av världens bästa damlag är inte värt någonting.
"Den fysiska biten skiljer sig rejält, miljön och mentaliteten är annorlunda", lyfter bland annat Bosse Petersson fram som ett stort potentiellt problem. Det är klart att det finns skillnader! Sen hur skillnaderna påverkar Jeglertz möjligheter att lyckas i Djurgårdden återstår att se. Men med tanke på de senaste årens "herrtränare" är det inte givit i vilken riktning skillnaderna tar Djurgården. Det kanske är så att de erfarenheter Jeglertz besitter är just de DIF behöver. Förutom sin tränarerfarenhet har han ju erfarenhet som spelare.

Om avsaknaden av tränarerfarenheter av elitverksamhet skulle vara ett hinder vid tränarrekrytering skulle Magnus Haglund, Magnus Pehrsson, Rikard Norling, Mikael Stahre, m fl. aldrig kunnt bli tränare på elitnivå.

Jag tror att Bosse Peterssons utfall främst beror på att han inte blev tillfrågad om uppdraget. Och för mig visar det att det finns komptense kvar i Djurgårdsledningen. Att välja Bosse P hade varit en katastrof.