Ledarbrist - en myt

Vilka underlag har idrotten och bidragsgivarna när man säjer att det finns ledarproblem inom idrotten? Är det en smart och medveten argumentering som idrotten ägnar sig åt för att skaffa ännu mera pengar till rörelsen? En argumentation som politiker sväljer med hull och hår eftersom politikerrekryteringen i de politiska ungdomspartierna brottas med stora problem.

Jag har letat på RF:s hemsida för att hitta någon statistik över hur många ledare det finns i svensk idrott. Till sist hittade jag lite information i ärendet.
RF refererar till SCB:s (Statistiska Central Byrån) undersökning om Föreningslivet i Sverige (2003). Tyvärr har jag inte hunnit titta igenom undersökningen själv (endast första delen verkar vara publicerad på SCB:s hemsida, se länk) så mina tankar utgår ifrån vad som är publicerat på RF:s hemsida.

Enligt undersökningen fanns det 640 000 idrottsledare i Sverige 2003. Om vi utgår ifrån att det finns 3 500 000 aktiva inom idrotten. Underlaget för uppskattningen är hämtad från Kvinnor och män inom idrotten 2005 (FoU-rapport 2006:5 RF) där det 10 största SF:ens siffror över aktiva är publicerade. Med dessa siffror som underlag får vi fram att det går 5,5 aktiva per ledare i svensk idrott! Det låter inte som ledarbrist precis.

En annan sak som ofta diskuteras är det vikande ideella engagemanget. I Föreningsstudien, enligt RF, anger 63 % av föreningarna att detta är ett hot mot deras verksamhet. Tyvärr (?) finns det andra undersökningar som visar på att man inte behöver vara orolig. Sköndalsinstitutet gjorde på Regeringens uppdrag en studie 2005 som visar att ”det finns en anmärkningsvärd stabilitet över tid.” Uttalandet gäller nedlagt ideellt arbete. Studien visar också att det ideella engagemanget också ökar.

RF avslutar sin information, gällande Det ideella ledarskapet, med att konstatera ”Det finns också skäl att ha gott hopp om framtiden”. (Notera att sidan den aktuella sidan är uppdaterad 2007-10-10.)

Så hur är det då ställt med ledarförsörjningen inom svensk idrott?
Ledare tycks vi ha. Alltså lyckas vi inte speciellt bra att ta hand om dessa. Jag tror det är synsättet det handlar om. Det handlar inte om ledarförsörjning (om vi nu ska leka med ord) utan om ledarvård. Se till att praktisera ett ledarskap som tar tillvara de krafter som redan finns inom idrotten. Då underlättas arbetet med att förbättra svensk idrott på ett dramatiskt sätt.