Igår var jag på ett bra seminarium i samband med SM-veckan i Malmö - ”Idrottsevent i kommuner och regioner”. Seminariet arrangerade på Swedbank Stadium i Malmö. Jag kommer att återkomma med några reflektioner på innehållet. Syftet var att belysa vilka vinster ett idrottsevenemang skapar för hela samhället samt vilka möjligheter och risker det innebär. Föredragshållarna höll generellt sett en hög kompetens. Mest bekymrad blev jag dock av vissa av idrottens företrädare.
En första reflektion är att ordet Kompetenscentrum är det nya modeordet inom idrotten. Förvisso har olika former av kunskapssamlande funnits tidigare, men nu ska det bli än mer profilerat
. Under seminariet presenterade kulturdepartementets representant, Erik Kristow, tankarna på ett Kompetenscentrum för idrottsevenemang. 8 – 10 miljoner ska anslås från Regeringen till skapandet och driften av ett sådant. Centrat är tänkt drivas av idrotten (RF) och vara ett stöd till potentiella evenemangsarrangörer av internationella (eller stora nationella) aktiviteter. Läs mer om tankarna här.
Ett annat Kompetenscentrum som inrättats är Kompetenscentrum för Idrottsmiljöer. Där RF och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) skapat ett centrum vars syfte är att samla och sprida kunskap om idrottsmiljöer och idrottsanläggningar till kommuner och idrottsrörelsen
I samband med Malmö Kommuns satsning på att flytta idrottsprofilerade klasser till Swedbank Stadion skrivs följande:
I mitten av juni beslutade Malmö stads utbildningsnämnd att hyra in sig på 2 450 kvadratmeter av Swedbank Stadion för att där under ett tak samla alla stadens högstadie- och gymnasieutbildningar med idrottsinriktning – däribland Malmö FF:s fotbollsakademi och fotbollsgymnasiet. Tanken är också att skapa ett nationellt kompetenscentrum för idrott.
Gynnar inte bara fotboll
– Det här blir unikt i Sverige. Här kan vi ge eleverna de bästa möjligheter att kombinera idrott med studier, samtidigt som vi kan integrera såväl olika idrotter som idrottsklasser på högstadiet och gymnasiet med varandra, säger Agneta Eriksson,
ordförande i utbildningsnämnden.
Jag har inget emot “Kompetenscentrum” vare sig som ord eller företeelse. Men några funderingar dyker upp:
- är det bra att samla “alla” kunskap på ett ställe? Finns det några risker med detta? Fördelarna ser jag.
- att “samla och sprida kunskap” är det tillräckligt? På vilket sätt ser man till att utveckla den insamlade kunskapen? Om man nu lyckas samla in “alla” kunskap tycker jag att man också aktivt måste se till att värdera och utveckla. Annars riskerar man bara att bli ett passivt redskap och inte en ledande aktör.
Någon kan hävda att dessa funderingar ligger inom ramen för uppdragen, men jag är inte så söker på att alla delar den uppfattningen. Jag tycker att idrotten (tillsammans med sina samverkanspartners) ska vara betydligt preaktivare än vad man är idag. Fast det ställer betydligt större krav på centrala ledningsfunktioner än vad idrotten i dag kan leverera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar