Varför kommunala simskolor?

Varför ska kommuner bedriva simundervisning? Är det ett förtäckt sätt att finansiera (annan) kommunal verksamhet? Eftersom alla ska/vill lära sig simma, av egen kraft eller i skolan, så behöver man inte lägga stor energi på att rekrytera utövare. Överskottet i själva simundervisningen bör vara rejält. Förmodligen betalar man inte lokalhyra till sig själv!

Jag tycker att den lokala simföreningen skulle ta hand om denna del av “sin” verksamhet också.

Ja men, säger någon, om kommunen inte tar in dessa “simundervisningspengar” måste ju badavgifterna höjas. Ja, precis. Med tanke på att den överväldigande majoriteten barn som går i simskolorna så blir det barnverksamhet som finansierar “allmänhetens simning”, alltså flertalet vuxna. Och så ska det ju inte vara. Åtminstone resonerar man så i min hemkommun Staffanstorp i andra sammanhang. I Staffanstorp drar man konsekvent in bidrag som riktar sig till vuxna, säger att dessa själv ska finansiera sitt motionerande/idrottande. Man har också som princip att försöka lägga ut så mycket verksamhet som möjligt på föreningarna (och andra) så att kommunen kan spara pengar.
Men här vill man i stället öka den kommunala verksamheten i badet. I Skånska Dagbladet uttalar sig badets chef:

– Hade vi haft en sådan bassäng hade vi kunnat köra babysim varje dag. I dag har vi det bara på lördagar och söndagar, säger Mats Bengtsson.

Att kommunala instanser bedriver verksamhet som ligger i linje med vad idrottsföreningar gör är inte speciellt smakligt. Snart kanske man kommer att arrangera fotbollsskolor, ridläger, handbollstävlingar eller vad det nu kan vara som genererar överskott.