15 februari 2010

Ålderssynförändring

Inom idrotten är åldersbegreppet centralt. De flesta idrotter har lag- och klassindelningar som bygger på åldersbegreppet så det är inget kontroversiellt i de aktivas led. Visst diskuterar man åldern när det gäller hur ungdomars ska matchas eller när det är dags för de “gamla” att lägga av.

Åldersdiskussionen blir emellertid kontroversiell när man diskuterar förtroendevalda inom idrotten. Eftersom ingen egentligen tycker att man för gamma ä det inte många som vill stiga tillbaka på grund av åldern. Samtidigt pratas det väldigt ofta om att de unga inte har en chans att slå sig in i de beslutande församlingarna på grund av (oftast) gubbarna som sitter “hur länge som helst”.
Personligen har jag aldrig haft några problem i min syn på de äldre – så länge de som suttit där varit tillräckligt kompetenta. Och så tycker jag det borde vara, generellt sett. Men det förutsätter att man har en väl fungerande valberedning i organisationen. En process där det diskuteras och värderas vad som är det bästa för organisationen. Där man inte låter någon sitta kvar bara för att vederbörande själv vill.
Nu vet vi att det tyvärr ofta fungerar mindre bra. Inte bara för att man (i vissa organisationer) har et litet urval, utan för att man alltför sällan har modet att säga till någon att vederbörande inte förslås till omval. Oftast är det lättare att komma in i en styrelse än att komma därifrån!

När jag jobbade inom fotbollen fanns det en praxis att man inte fick sitta i förbundet styrelse efter det man fyllt 70 år. I vissa fall kunde väl någon tycka på men på det stora hela var det accepterat. I Skåne innebar det i varje fall att man med lite ojämna mellanrum kunde få in nya ledamöter. Samma gällde Svenska FF.

Om man nu inte har modet att (från valberedningarna) kritiskt granska de förtroendevalda så borde de som suttit länge ställa sig frågan vilket som är bäst för organisationen – att ställa upp för ytterligare en period eller att träda tillbaka till förmån för någon med nytt synsätt. Man måste fundera över vem som tjänar mest på att man stannar något år till. Många är det som (likt tränare) suttit en “match” för mycket! Som förtroendevald har man sällan någon tränare/coach som utvecklaren eller som finns där som ärligt bollplank. Det är därför inte enkelt på toppen.

Inga kommentarer:

Bookmark and Share