Först vill jag sälla mig till gratulanterna. Att Kalmar FF vinner Allsvenskan 2008 är i sig ingen överraskning. Kalmar har genom en ödmjuk kaxig stil hittat en formel som passar dom perfekt. I denna formel finns både ledarstaben spelarna och organisationen. Och kanske också staden och supportrarna.
Jag vet inte vad det finns för konkurrens på idrottssidan i Kalmar. Jag kommer så inte på annan elitidrott som stjäl uppmärksamhet i stan. Detta gör Kalmar FF till hela stadens identitet. Som "inte bortskämda" har glädjen över fotbollsframgångarna under senare år gett en plattform som klubben har kunnat rida på. Rydström, Johnsson och de andra spelarna har varit stans hjältar, positivt utmärkande sig med sina fotbollsresultat.
Kompletterat med vettiga spelarimporter som i huvudsak levererat, men ändå kryddat med lite kontroverser, flickvänsstölder, som hållit spänningsnivå på en hanterbar nivå.
I allt detta har då man fått en portalfigur på ledarsidan också. Nanne bergstrand lyfts nu fram som ledarguru av våra kvällstidningsdrakar. Och det är väl bra. Han och Elfsborgs Magnus Hagblom är landsortsexempel som man hoppas får många efterföljare. Ingen av dom ber om ursäkt för sina framgångar utan hyllar lagt, kollektivet, samtidigt som man har modet att lyfta fram spelare som utmärker sig. Patrik Ingelsson och bröderna Elm har under året varit de som fått många rubriker och där Nanne hållit en bekväm distans till detta.
Om Kalmars framgång kommer att hålla i sig är naturligtvis svårt att veta. Men lyckas man bara behålla den distans till framgången som man hitintills haft kan man säkert upprepa vinsten lite då och då. Man ska ju inse att framgången inte är beständig utan kan man vinna 1 - 2 gånger på 10 år har man gjort an bra prestation. Låt oss hoppas att man får sin nya arena snart. Arenautveckling och ekonomisk stabilitet måste till för att lyckas kontinuerligt. Man har ju redan den övriga parametrarna i framgångsreceptet.
Grattis Kalmar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar