18 mars 2009

Golfen möter framtiden

För någon vecka sedan skrev jag om golfens tapp på ungdomssidan. Skånes Golfförbund försöker nu på olika sätt att “väcka” sin medlemsföreningar. Ett sådant är att man för andra året bjudit in sina föreningar till syrelseseminarium. I år upplagt på 3 kvällsträffar. Från inbjudan har jag plockat följande:

Tillväxten när det gäller antalet medlemmar i Sveriges golfklubbar har avstannat.
Golf är fortfarande mycket populärt men nya former av medlemskap växer fram och greenfeespel ökar. Den förändrade efterfrågan på golf påverkar förutsättningarna där greenfee-medlemskap, spelrättskonvertering, marknadsföring, profilering, kostnadsbesparingar, paketlösningar etc. är exempel på förändringar som gjorts för att hantera de nya förutsättningarna. Gemensamt för dessa är att de får bäst effekt om styrelsen tillsammans med de anställda drar åt samma håll, samt att verksamheten är väl förankrad i klubben.

Styrelsearbetet har på några år förändrats från ansvar för en ideell förening till ansvar för en verksamhet som omsätter miljoner, har flera anställda och som verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad där externa intäkter är avgörande för verksamheten. Att leda det arbetet har under samma tid förändrats från en ideell syssla till ett kvalificerat arbete.

Syftet är att utbilda, informera och i seminarieform möjliggöra diskussion om styrelsearbete i golfklubb. Målsättningen är att klubbens ledning ska få idéer och hjälp på vägen med att optimera styrelsearbetet samt att roll- och ansvarfördelningen i klubben kan utvecklas. Skånes GDF och SISU Idrottsutbildarna i Skåne erbjuder sedan fördjupning med diverse utbildningar för klubben.

Jag har varit med på 2 av kvällarna och kan konstatera att upplägget och innehållet har varit innehållsrikt, relevant och bra. I vissa fall, mest beroende på ämnet, har deltagarengagemanget varit stort. De närvarande klubbarna har på olika sätt drabbats av golfen nya villkor.

Vad som man funderar över är vilken effekt dessa seminarier har? Som all utbildning och kunskapsöverföring är ju det slutliga utfallet beroende på vad som tillämpas hemma i den egna verksamheten. När vardagens “småproblem” återigen måste lösas och den skyddade och stimulerande utbildningsmiljön är borta. Det är då föreningens beredskap för utveckling ocgh förändring testas.

För de närvarande (cirka) 15-20 föreningarna är situationen förmodligen bättre än för de 45 föreningar som inte fanns där!

Inga kommentarer:

Bookmark and Share